Jag har varit på många flygplatser över hela världen men jag har aldrig landat på någon som är så KALL som i Peking. I fjol då vi var här och väntade på anslutningsflyget höll vi på att frysa ihjäl och då var det så illa att jag inte kände mina fingrar.... Personalen som jobbar här står i vinterjackor och mössor. Tala om dålig arbetsmiljö...... Många av dem står och huttrar med en te mugg för att värma händerna.

I år har jag tagit med extra kläder till alla. Strumpbyxor och jeans med två långärmade tröjor ändå fryser pojkarna. Jag har själv ett linne och två typ långärmade tränings jackor på mig adidas.... ändå så är jag blå om läpparna. Det drar genom jeansen......och går man så känner man vinddraget.

Här har de också gratis wifi men det är ändå inte som på andra flygplatser. Man är tvungen att skaffa en kod och lösen på ett speciellt ställe och har man inte med sig sitt pass får man inget. Jag menar alla ska ju ändå resa spelar det någon roll vilken gate jag ska till och just mitt passnummer????? Sen när jag väl kom ut så har Kina stängt ner Facebook. Inte vet jag varför men så är det. Nån har väl bestämt att man inte ska kunna vara på den sidan.

Hursomhelst så är flygplatsen jätte fin och modern. Det finns lekhörner överallt för barnen där de visar barntv. Super fina och rena toaletter och varmt vatten man kan hämta.

Nästa år om vi åker via Kina så ska jag ha med mig dubbelt så mycket kläder som i år. Mössan är på men tyvärr har jag inga handskar med mig.......

Burr så kallt.

Planet är en timme försenat dessutom men nu sitter jag i 3 handdukar med en kaffe så jag har det bra motför dem som kommer i shorts och linne.   

Vi åkte tåg från Surat Thani upp till Bangkok och det går så bra då vi har egen hytt i första klass och där kan man låsa dörren så att mans lipper allt spring både av andra och pojkarna.

Väl framme på morgonen 8.30 åkte vi till Kohsan Road där vi alltid bor.

Vi åkte taxi till MBK för shopping   

Jag och David var sugna men inte pojkarna..... Fullt med folk typ som när vi handlar julklappar hemma i Sverige veckan före jul. Inte nog med det sen ska man kolla vad man ska ha, storlek, färg och sen göra upp om priset.Det var inte lätt ska jag säga och det är tur att vi var förberedda med lite mutor..... till kidsen.......och en massa tålamod.

När vi sen kom hem och packade upp det vi handlat var det mycket suprise ska jag säga....

Mycket super fint men en del oj oj oj what is this   måste jag säga att det är som vanligt då det är rea och billigt shop to you drop.

Är det något jag kan sakna när jag är hemma i Sverige är det dessa goda fruit shakes och "matmammans" smarriga jätte goda och största portionerna i världen.

Pojkarna älskar "matmammans" och Rosas pankakor med choklad sås. Enda stället jag har ätit pankaka i Thailand då de smakar som våra plättar hemma. Oftast är pankaka i Thailand mer lik en sockerkaka.

Efter middagen hos Rosa tog vi moped taxi hem för vi var så mätta   

Tänk att nästan alltid då man åker taxi eller buss och man precis har blivit upphämtade så åker man och tankar. Det är inte som hemma att man tankar innan man får kunder.

Det här är ingen ovanlig syn. Varmt som tusan och själv håller man på att dö i värmen och så jobbar de fullt på klädda i ylle mössa, vinter jacka och halsduk.

Båten gick 8.30 på morgonen alltid lika skönt att flytta innan det blir så varmt. Efter 40 minuter hämtade Adaman Resort oss med en longtail från färjan mitt ute på havet.

Det är alltid samma känsla att komma till Koh Jum. Lugnet, tystnaden och känslan av att komma hem. Helt otroligt skönt   

Förut innan jag fick barn bodde jag alltid hos "matmamman" Dila men efter att ha bytt blöjor med pannlampa då det inte finns ström efter 20 så kände vi att vi ville ha lite bättre standard och började bo på Adaman Resort som ligger precis bredvid.

Det hade hänt en del sen i fjol några nya bungalows hade kommit upp och en helt ny restaurang nere vid stranden. På eftermiddagen blev det lite sämre väder så vi tog en promenad in till byn och åt på Rosas nya restaurang. Rosa är "matmammans" syster och dessa två kvinnor har det hjärtligaste skrattet i hela världen. Man blir alldeles glad då man hör hur de skrattar och alla det är helt oundvikligt att inte börja le själv.

Rosa och pojkarna.

Rosa blev så glad att se oss igen att hon sprang ut från restaurangen och kramade om oss!

Solnedgången från restaurangen.

Dila "matmamman" i hennes restaurnag Bo Daeng.

Efter sista dagen vid poolen åt vi middag på en svensk restaurang på standen med lite nya bekanta. En super fin solnedgång.....    

Sen åkte vi in till byn Saladan och shoppade lite...en och annan shake blev det också....

Åkte hem till hotellet och packade. 8.30 går båten till Koh Jum.

David kom hem med 6 underbart goda semlor idag efter sin promenad.

Pojkarna bjöd hem sina ""kompisar"" två gulliga tjejer från Östersund, som blev jätte glada av överraskningen.             q