Jag har världens bästa pappa.

Han ringer och frågar om det har löst sig med bilen. Jag säger att det inte har det men att jag kan be någon om hjälp. "Nej, jag kommer förbi. Jag har inte så mycket att göra idag". Han kör från de elva milen från Jörn till Piteå, säger att han egentligen inte kan något om bilar så han ringer Hasse som har massor med goda råd. Provstartar och voila, den spinner som en katt. Så det slutar med att vi fikar och käkar äggmackor. "Jamen du, nu ska jag vidare till Måttsund och sedan Luleå och göra lite ärenden och bli bjuden på middag" säger Pappa och börjar göra sig startklar. "Jaha, hade du andra planer i alla fall?" säger jag. "Nä, de kom till i efterhand när jag ändå skulle åt det här hållet".

En nätt liten sväng på drygt 32 mil bara för att egentligen byta ett torkarblad och titta på när dottern startar bilen.

Det är sånt här som räknas och det är sånt här man alltid kommer att minnas.